Sjukhuset och förskolan

Hej vänner,

Idag startade jag och C vår dag på Vetekatten vid nya karolinska, lite frukost och fika. Först letade vi parkering i säkert 40 minuter, väldigt konstigt att de byggt ett av världens modernaste sjukhus med typ 60 parkeringsplatser, 50 av dem tar byggarbetarna upp kl 06 på morgonen.

Vi åkte till sjukhuset för att ha sjuksköterskasamtal. Det har vi 1 gång varannan månad. De införde det efter att föräldrar känt sig lite bort glömda efter att de intensiva protokollen var över. Man kan prata om alla sina frågor, som läkarna kanske inte har tid att prata om. Till exempel kanske de äldre tonåringarna inte vill prata sex och samlevnadsfrågor med läkarna eller sina föräldrar. Eller som oss som kan prata om förskola osv.

Men, något fel i planeringen och sköterskan var sjuk. Corinne hade sett fram emot att leka där (vilket är kul) så vi lekte en stund där sen åkte vi och åt lunch hos min mamma och pappa.

Sen hade vi bokat tid med förskola så jag och Corinne var där i två timmar på eftermiddagen. Först var hon så ledsen när vi pratade i bilen, men sen blev hon istället supertaggad.

Jag såg i fredags på Pennys halloweenfest att Corinne är som en liten vuxen. Hon vill lixom stå och prata, berätta om dagen och är väldigt lugn och inte så skrikig, alla andra barn skrek hoppade omkring och var bara helt ointresserade av att stå och prata haha. Men jag kände direkt, ok hon behöver förskola. Hon umgås med vuxna mycket, barn också eftersom vi har ett socialt liv med mycket barn. Men hon beter sig annorlunda.

Nu får jag släppa mina tyglar om snoriga barn och bara tänka på vad hon behöver.

Nu ska vi försöka gå en- två timmar varje dag, eller tre dagar i veckan så hon börjar känna de andra barnen och pedagogerna. Jag vill så gärna att hon ska leka och göra saker som barn gör.

Idag när de åt mellis går hon och hämtar papper och torkar munnen på en liten flicka på två år. Oj va kladdig du är, jag kan torka sa hon 😂 Sen sa hon till några som hängde på en grind, oj oj där får man inte hänga man kan göra illa sig ❣️🥰 lilla mini-fröken blir hon.

Känns skönt att vi var där och hon verkar ha haft skoj!

Kram a

2 kommentarer

  1. Åh vad kul, barn mår ju så bra av att va med andra barn – det kommer bli jättefint!

    Molly e svår-startad när det gäller lek o framför allt fantasin tryter. Hon har liksom inte det i sig längre – att hitta på saker fritt i huvudet, lr bara härja runt planlöst.

    Hon vill gärna att det ska va strukturerat o gillar regler – o hatar när dom andra inte följer reglerna. Dom andra i klassen (började nollan nu, så kände bara 2 av 27 barn i augusti) frågor om hon vill vara med o så säger hon artigt: ”nej tack” o går o hänger med läraren på rasten istället.

    Men vi har försökt pusha henne lite försiktigt o skolan ordnar rastaktiviteter osv som hon älskar att va med på, så det blir sakta bättre.

    Plus att hon varje måndag tar med sig en klasskamrat hem (har varit olika varje gång, som hon själv har pratat ihop sig med i skolan, att dom vill leka), o det hjälper oxå lite tror vi. Att det inte e så mkt barn runtomkring.

    Det jag vill mest är att hon ska få en chans att vara en obrydd 6-åring som bara behöver tänka på lek o att ha kul! Och det sista jag vill är att hon ska bli vuxen (mer än vad hon tvingats bli genom behandlingen osv) i förtid.

    Livet är NU o desto mer hon får vara barn, desto fantastiskare❤️❤️🙏🏼 Tycker jag☺️

  2. ❤️❤️❤️

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *